Hoppa till innehållet

Vinnarberättelsen

Xunik i klass 5 skrev berättelsen som vann mellanstadiets berättartävling vt 20.


Superkrafter

Det var lördag och Adam vaknade för att han hade ont i huvudet. Han gick till köket för att ta ett glas vatten och utan att tänka på det hade glaset flyttat sig från bordet till Adams hand. Adam kände sig bättre och tänkte:
-Hur fick jag tag i glaset?
Han gick tillbaka till sängen och testade att få vasen som stod där att röra på sig. Det gick och Adam sa:
-Jag har telepati! Jag kan flytta på saker med bara tanken! Hur är det här möjligt?

Samtidigt så hade Emma precis vaknat och hon kände sig väldig konstig, som om hon inte vägde någonting. Hon kollade mycket på superhjältefilmer och tänkte att hon kanske hade fått en superkraft men vad det var för superkraft visste hon inte. Hon hoppade och började sväva över marken.
-Jag kan flyga! ropade hon. Emma gick ut och snart lärde hon sig att kontrollera sig i luften.
-Detta är det bästa som någonsin hänt mig! tänkte hon glatt för sig själv.

Hon flög runt hela staden och märkte att det var något som hade hänt med banken eftersom hon hörde larmet från
banken. Emma flög dit och landade innan hon gick in för att inte skrämma de som jobbade där inne. Emma gick in och frågade bankdirektören vad som hade hänt.
-Någon eller något kom hit och rånade banken, sa han.
-Vad menar du? frågade Emma. Direktören tog med henne till övervakningsrummet. Där såg Emma vad alla övervakningskamerorna hade filmat. Det var en rödgul blixt som jättesnabbt rörde sig ut och in från banken för att hämta mer pengar. I en enda bild kunde man se att det var en pojke som kunde högst ha varit 12 år gammal medan Emma var 14. Men det var helt omöjligt att se vem det kunde ha varit. Emma tänkte för sig själv:
-Tänk om det är fler än bara jag som hade fått superkrafter? Kanske pojken som rånade banken hade fått en superkraft som fick honom att springa otroligt snabbt och han använde kraften till brott? Det är inte bra.

Adam gick ut för att träffa sin kompis Erik. Adam ringde på dörren och det tog lite tid innan Erik öppnade och när han väl öppnade ser han inte alls ut som han brukade. Hans läppar var lila, hans hår var blått och hans hud var blek, nästan som is.
-Vad har hänt med dig? frågade Adam. Fast Erik såg jättekall ut så var han ändå väldigt glad och pigg.
-Jag har fått en superkraft som gör saker till is, och min kroppstemperatur är mycket lägre än vanligt.
-Har du också fått en superkraft? frågade Adam.
-Ja, vilken har du fått? Jag såg på nyheterna att alla barn i hela staden har fått någon superkraft.
-Jag har telepati, sa Adam. Precis innan Erik skulle svara blev han avbruten eftersom telefonen började ringa. Erik gick och pratade en stund. Han kom tillbaka och sa:
-Min kompis Emma säger att det finns en rånare som hade superkraften att springa jättefort och att hon vill ha vår hjälp att stoppa honom. Emma var snart hos Adam och Erik och som tur var jobbade Eriks pappa som polis och hade en polisradio inne i sin bil. De hämtade nycklarna och hörde att rånaren var vid en juvelbutik som låg vid parken. Med hjälp av Emma som tog med sig killarna över husen, så gick det väldigt snabbt att komma dit. Pojken stod utanför butiken och väntade på rätt tillfälle för att slå till. Det var inte jättesvårt att se att han hade superkrafter eftersom det var gula och röda blixtar runt hela hans kropp.

När rånaren såg barnen så försökte han fly men Adam stoppade honom med massa parkbänkar som han hade lyft upp från marken. Precis innan rånaren skulle springa därifrån så frös Erik rånarens skor och pojken kunde nu inte röra sig alls. Polisen var snart där och de kunde ta det lugnt.
-Det där gick väldigt snabbt, sa Emma.
-Ganska ironiskt eller hur? svarade Adam.
barnen skrattade tillsammans medan polisen tog hand om den lilla pojken.
-Vi får ta honom till maskinen och den kan ta bort superkrafterna på honom, sa ena polisen.
-Inte så högt! Ingen får veta att det var ett hemligt experiment och säg till professor S att testet lyckades, sa den andra polisen men det hörde inte de tre barnen.
 
Resten av dagen lekte barnen med sina superkrafter och alla var superspända på att nästa dag skulle vara lika kul och spännande som idag men Adam vaknade utan att vara telepatisk, Emma utan att kunna flyga och Eriks kroppstemperatur var normal igen. Barnen tänkte att det var nog bäst så. Det var för farligt om alla hade fått superkrafter. Sen fortsatte livet i den lilla staden som vanligt igen.